Öppen hårdvara

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Logon för Öppen hårdvara tryckt på ett tomt kretskort
RepRap både är och kan användas för att skapa öppna hårdvaruprojekt.
Aurora 224: en tvåkanalsmixer av öppen design för discjockeyer.
Milkymist One, interaktiv arbetsstation för videojockeys.[1]
Uzebox är en öppen TV-spelsdesign[2]
Bug Labs öppna hårdvara[3][4]
Arduino Diecimila
Zoybar Open Source Guitar Kit[5]
Universal Software Radio Peripheral med två RFX900 dotterkort och ClockTamer installerad - alltihop öppen hårdvara.

Öppen hårdvara (på engelska Open Source Hardware, eller OSHW) är, liksom öppen källkod (på engelska Free and Open Source Code, eller FOSS), baserad på konceptet att frihet från patent samt proprietära och slutna hårdvarudesigner främjar utvecklingen. Det kan i hårdvarufallet gälla kretskortslayout, kopplingsscheman, materiallistor, hårdvarubeskrivande språk och annat.

Efter populariseringen av programmerbara grindmatriser kom logisk design att bli en viktig del av den öppna hårdvaran. Istället för kopplingsscheman och ritningar delas istället källkod i hårdvarubeskrivningsspråk, så kallad HDL. HDL kan användas för att programmera en FPGA, sätta upp en System-on-a-Chip (SoC) eller kontrollera en ASIC. Sådana HDL moduler, när de distribueras, kallas halvledarimmaterialrättskärnor, på engelska Semiconductor intellectual property core eller IP-core.

Licenser[redigera | redigera wikitext]

Istället för att skapa en helt ny licens använder öppen hårdvara existerande licenser.[6]

Ett flertal nya licenser har föreslagits. Dessa licenser avses specifikt behandla hårdvara.[7] I dessa licenser har många av de fundamentala principerna för öppen källkod konverterats för att fungera på hårdvara. Organisationer brukar ofta försöka samsas om en licens som delas. Till exempel föredrar Opencores att använda LGPL,[8] medan FreeCores använder GPL,[9] och Open Hardware Foundation använder sig av "copyleft" eller andra öppna licenser.[10].[förtydliga] Open Graphics Project använder en samling licenser, som till exempel MIT-licensen, GPL, och en proprietär licens.[11] och Balloon Project författade sin egen licens.[12] Nya hårdvarulicenser beskrivs ofta som hårdvaruekvivalenter av kända licenser såsom GPL, LGPL eller BSD-licensen.

Ytliga likheter med mjukvarulicenser till trots är de flesta hårdvarulicenser fundamentalt olika och graviterar naturligt mot patenträtt snarare än upphovsrätt. Medan upphovsrätten begränsar distribution av en mjukvara och designspecifikationer fokuserar patenträtt mer på användning och tillverkning av enheter baserade på designspecifikationerna. Denna skillnad omnänms specifikt i förordet till TAR Open Hardware License:

"...those who benefit from an OHL design may not bring lawsuits claiming that design infringes their patents or other intellectual property."[13]
"...de som gagnat från en öppen hårdvarudesign må icka ansöka om stämning för immaterialrätts- eller patentintrång."

Noterbara licenser[redigera | redigera wikitext]

  • TAR Open Hardware License: utkast av advokaten John Ackermann, granskad av OSSledarna Bruce Perens and Eric S. Raymond samt diskuterad av hundratals volontärer i öppna forum[14]
  • Balloon Open Hardware License: används av alla projekt inom Balloon Project
  • Trots att det ursprungligen är en mjukvarulicens uppmuntrar OpenCores till användning av LGPL
  • Hardware Design Public License: skriven av Graham Seaman och administreras av Opencollector.org
  • I mars 2011 släppte CERN en licens kallad CERN Open Hardware License (OHL)[15] tänkt för användning med Open Hardware Repository och andra projekt.

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

Ingående diskussioner har hållits om hur man kan tillgängliggöra öppen hårdvara på liknande sätt som öppen mjukvara. Diskussioner har fokuserats på ett flertal områden, [16] såsom hur noggrant öppen hårdvara definieras,[17] sätt att samarbeta om hårdvaruutveckling samt en hållbar utvecklingsmodell.[18][19]

En av de största skillnaderna mellan utveckling av öppen mjukvara och öppen hårdvara är att hårdvaruutvecklingen leder till materiella resultat vilket kostar pengar att vidareutveckla, bygga prototyper samt tillverka. Denna skillnad användes i uttrycket "free as in free speech, not free beer",[20] där yttrandefrihet och gratis öl ställs mot varandra för att tydliggöra vad fri programvara handlar om; på engelska används samma uttryck för fri och gratis (jfr Gratis versus Libre) och skiljer på idéerna om gratis kostnad och frihet att använda och modifiera information. Medan öppen hårdvara ställs inför utmaningen att minimera kostnad och reducera finansiella risker för individuella projektutvecklare, har några människor i gemenskapen föreslagit en modell för att hantera dessa behov.[21] Det finns med detta i åtanke initiativ för att ta fram hållbara gemeskapsdriva finsnsieringsmekanismer såsom Open Source Hardware Central Bank,[22] så väl som verktyg som till exemper KiCAD för att tillgängliggöra kopplingsschemaredigering för fler användare.

Chip och elektroniktillverkare väljer ofta att sponsra tävlingar med villkoret att tävlingsdeltagare och vinnare måste dela med sig av sina designer. Tidningen Circuit Cellar organiserar sådana tävlingar.

Affärsmodeller[redigera | redigera wikitext]

Företag som utvecklar öppen hårdvara experimenterar ofta med olika affärsmodeller. Arduino, till exempel, tjänar pengar genom konsultuppdrag. Genom att skapa en gemenskap för designer som baseras på sina egna produkter kan de hålla sig ajour med de senaste utvecklingarna. De har även varumärkesregistrerat sitt namn. Andra kan tillverka Arduinodesignen, men inte trycka Arduino som namn på dem. Detta leder till att Arduino kan särställa sig genom kvalitet. [23]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Portal-puzzle.svg
 Fri programvara-portalen

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://blog.makezine.com/archive/2010/08/milkymist_interactive_vj_station.html
  2. ^ http://belogic.com/uzebox/
  3. ^ http://www.worldchanging.com/archives/009340.html
  4. ^ http://www.techcrunch.com/2007/11/01/first-pics-of-bug-labs-open-source-hardware/
  5. ^ https://archive.is/20130105084019/www.wired.com/gadgetlab/tag/zoybar/
  6. ^ Från OpenCollectors "License Zone": GPL används av Free Model Foundry och ESA Sparc; andra licenser används av Free-IP Project, LART (nedlagt), GNUBook (nedlagt).
  7. ^ För att se en nästan komplett licenslista, se OpenCollectors "license zone"
  8. ^ Item #2.4 "Who owns opencores?", från Opencores.org SPOFF, läst den 25 november 2008
  9. ^ FreeCores Main Page, retrieved 25 November 2008
  10. ^ Open Hardware Foundation, main page, retrieved 25 November 2008
  11. ^ See "Are we going to get the 'source' for what is on the FPGA also?" in the Open Graphics Project FAQ, retrieved 25 November 2008
  12. ^ Balloon License, from balloonboard.org
  13. ^ TAPR Open Hardware License website; see also the license text itself, both retrieved 25 November 2008
  14. ^ kopia av alla kommentarer på technocrat.net
  15. ^ http://www.ohwr.org/cernohl
  16. ^ [1], Writings on Open Source Hardware
  17. ^ [2] MAKE: Blog: Open source hardware, what is it? Here's a start...
  18. ^ [3], Halfbakery: Open Source Hardware Initiative
  19. ^ J. M Pearce, C. Morris Blair, K. J. Laciak, R. Andrews, A. Nosrat and I. Zelenika-Zovko, "3-D Printing of Open Source Appropriate Technologies for Self-Directed Sustainable Development", Journal of Sustainable Development 3(4), pp. 17-29 (2010)
  20. ^ [4]"Free, as in Beer", by Lawrence Lessig, Wired
  21. ^ [5], Business Models for Open Source Hardware Design
  22. ^ [6], from "Make: Online : The Open Source Hardware Bank, retrieved 26 April 2010
  23. ^ Clive Thompson, ”Build It. Share It. Profit. Can Open Source Hardware Work?”, Wired Magazine, oktober 2008

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • d • r
Immaterialrättsaktivism
Frågeställningar
Begrepp
Organisationer
och rörelser
Individer
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Öppen_hårdvara&oldid=27093556"